StartAgorafobi
Personer som lider av agorafobi undviker olika situationer på grund av en rädsla att få panikattacker eller andra kroppsliga symtom, t.ex. diarré eller kräkningar. Ofta har panikattacker föregått utvecklandet av agorafobin, men ibland är personen rädd för någonting som aldrig har hänt. Det är vanligt att man undviker situationer där man inte snabbt kan få hjälp eller snabbt kan ta sig hem.
Agorafobi är ett tämligen vanligt psykiskt problem. Studier visar att 6 % någon gång under sitt liv kommer att lida av agorafobi utan panikattacker, och betydligt fler än detta kommer att lida av en kombination.
Personer som har upplevt panikattacker vill av förståeliga skäl minimera risken att få fler panikattacker. Den ständiga rädslan för att få panikattacker ökar dessvärre personens stressnivå och därmed risken för fortsatta attacker. Eftersom attackerna förekommer oväntat tvingas personen undvika allt fler situationer och vänjer sig alltså aldrig vid sina kroppsliga symtom.
Oftast har personer som lider av agorafobi upplevt flera panikattacker vilket har orsakat det agorafobiska undvikandet. Undvikandet av situationer sker stegvis och utvecklas därefter alltmer. Ofta börjar undvikandet med att man inte längre åker buss eller tåg eller undviker folksamlingar eller att vara alltför långt hemifrån. Vid långt framskriden agorafobi går personen inte hemifrån på grund av rädslan att få en panikattack eller andra kroppsliga symtom. Det är mycket vanligt att personer med obehandlad agorafobi utvecklar depression.
Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) har gjort en genomgång av studier på behandling av agorafobi och funnit att behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är den psykoterapiform som har stöd i forskningen. KBT har lika bra effekter som medicinering på kort sikt och bättre effekter på lång sikt.
Behandlingen av agorafobi är ungefär densamma som behandling av panikattacker och tar runt 10 sessioner. Klienten får genom erfarenhet lära sig att de kroppsliga signalerna inte ska tolkas så katastrofalt som ofta är fallet. Först gör klienten dessa övningar tillsammans med klienten, men senare också själv mellan sessionerna. Terapeuten försöker också förmå klienten att stegvis utsätta sig för de situationer som klienten undviker för att på så vis möjliggöra att personen kan leva det liv hon verkligen vill.