Paniksyndrom

En panikattack är en plötslig våg av ångest. Vanligt är att man upplever hjärtklappning, svettningar, andnöd, tryck över bröstet, yrsel eller overklighetskänslor. För att räknas som en panikattack kommer denna plötsliga ångest utan att personen vet vad som orsakade den. Många personer med panikattacker har även upplevt nattliga panikattacker som börjar när personen sover.

Det är mycket vanligt att någon gång i livet ha upplevt en panikattack. Personer som upplever återkommande, oväntade panikattacker diagnosticeras med paniksyndrom. Studier visar att ca 5 % av befolkningen någon gång under sitt liv kommer att lida av paniksyndrom, och långt fler upplever vid något tillfälle panikattacker.

En person som upplever en panikattack tolkar oftast symtomen som att man håller på att bli galen, får en hjärtinfarkt eller en stroke. Dessa tolkningar av de kroppsliga symtomen gör personen alltmer ångestfylld vilket i sin tur gör symtomen än värre. Panikattacken är alltså en oerhört snabb spiral av ökande ångest och katastroftankar. Den här spiralen går så fort att panikattacken uppfattas som ”en blixt från klar himmel”. Hur personen tolkar signalerna från sin egen kropp är alltså en del av orsaken till attacken.

Det är vanligt att personer upplever sina första panikattacker under en särskilt stressig period i livet. Det är därefter mycket vanligt att personer som får panikattacker begränsar sitt liv alltmer för att undvika situationer som de har haft panikattacker i. Detta undvikande kallas agorafobi, och är en särskilt vanlig utveckling för kvinnor. Desto längre tid som en person lider av återkommande panikattacker, desto större är risken att utveckla agorafobi.

Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) har undersökt vilket stödet är för olika behandlingsmetoder för panikattacker. Man fann då att kognitiv beteendeterapi (KBT) är den psykoterapiform med bäst effekt. Man fann också att KBT på kort sikt är lika bra som medicinering men har mer bestående effekter över tid.

Behandling med KBT består oftast i att vänja klienten vid sina egna kroppsliga signaler. Klienten lär sig alltså att hjärtklappning, andnöd och yrsel inte behöver vara katastrofala symtom som orsakar panikattacker. Ofta ingår också avslappningsövningar som en del av behandlingen. En KBT-behandling för paniksyndrom består av runt 10 sessioner med en terapeut.